I Koranen, när den syftar på Bokens folk, har denna instruktion getts: ”Gå inte till överdrifter i er religion” (4:171). Samma poäng framkommer i en hadithNedtecknade berättelser om vad profeten sagt och/eller gjort. med dessa ord: ”Undvik överdrifter i religionen, ty de tidigare samhällena förstördes på grund av överdrifter i religionen” (Musnad Ahmad, Hadith nr 1851).

Ghulu betyder överdrift, det vill säga att gå utöver gränserna. Enligt hadithen är den rätta vägen i alla frågor balansens och måttfullhetens väg. Måttfullhet, eller medelvägen, leder till framgång, medan överdriftens väg leder till förlust och misslyckande. Detta är en naturlag. Därför har den erkänts även på global nivå. Det finns ett engelskt ordspråk: Övermått av allt är dåligt

Ghulu är relaterat till varje livssfär. Till exempel är fasthet i tron en god egenskap. Men om att öppet uttrycka sin tro innebär en risk för livet, har hemlighållande tillåtits för att skydda livet. Bön och fasta, ihågkommande och recitering av Koranen är alla önskvärda handlingar. Däremot är överdrift i dessa handlingar inte önskvärt. Att påbjuda det rätta och förbjuda det orätta är utan tvekan nödvändiga plikter, men när detta tas till en nivå av våld upphör det att vara korrekt.

Samma princip gäller för moraliska värderingar. Självförtroende är en hög moralisk kvalitet. Men om det leder en person till okloka handlingar, förblir det inte längre lovvärt. Självrespekt och självständighet är också önskvärda egenskaper. Men om självrespekten når den punkt där den hindrar en person från att erkänna sitt misstag, förvandlas den från en dygd till en last.

På liknande sätt är det en god egenskap att en person inte söker hjälp från andra, inte gillar att ta emot tjänster och önskar försörja sig själv. Men om denna attityd genererar känslor av stolthet och överlägsenhet, blir det en dålig vana snarare än en god.

En mänsklig svaghet är att när en person lägger märke till en utmärkande aspekt i något, bildar han en överdriven uppfattning om det och går över gränserna när han bestämmer dess status. Detta är vad som kallas ghulu. Alla former av shirk och personkult är i själva verket produkter av just denna ghulu.

Överdrift i religionen innebär att en saks faktiska status inte upprätthålls. Istället görs ett försök att höja den långt utöver dess rättmätiga position. Gud skapar en av Sina tjänare utan far, och det sägs att han är Guds son. Gud beviljar någon en hög status, och han antas vara en övermänsklig varelse, fri från mänskliga fel. Människor uppmanas att undvika världsligt glitter, och detta överdrivs till total världsförsakelse. Vissa instruktioner ges angående en aspekt av livet, och genom att överdriva dem konstrueras en hel religiös filosofi på den grunden.

Alla sådana fall där en religiös lära höjs över sin sanna position och ges en överdriven status faller inom vad som i religiösa termer kallas ghulu.