MINNESPROBLEM

Genom rätt tänkande bör man avhålla sig från oförsiktigheten att förvandla en relativt liten fråga till ett stort problem för sig själv.

En viss person plågades ständigt på grund av bittra minnen från det förflutna. På grund av detta försämrades hans hälsa. En dag reciterade jag en vers för honom som skrivits av en urdupoet, Akhtar Ansari (1909-1988):

Yaad-e maazi azaab hai ya Rabb

Chheen le mujh se hafiza mera

Minnet av det förflutna är en förbannelse, O Herre!

Ryck ifrån mig mitt minne.

När mannen hörde denna vers anmärkte han att den var vacker. Som svar på hans kommentar sa jag att jag inte håller med. Jag förklarade min åsikt och sade att minnet är en stor välsignelse. Det är tack vare vårt minne som vi vet saker och känner igen dem. Om bönen i ovanstående vers verkligen skulle accepteras och en persons minne utplånas, skulle han endast externt framstå som en människa men i själva verket bli lägre än till och med en get och ett får. Jag tillade att jag kände många människor som hade förlorat sitt minne på grund av sjukdom på äldre dagar. Deras tillstånd var sådant att de varken kunde säga något eller känna igen någon. De levde på detta sätt i ett tillstånd av hjälplöshet i några år och dog sedan.

Rätt sätt att tänka i ovanstående fråga är att man, istället för att utplåna sina minnen, bör försöka förvandla sina bittra minnen till glada minnen. Anta till exempel att en person är skyldig någon pengar och inte kan återbetala sitt lån, och eftersom han ständigt minns detta, är han djupt ledsen. Den rätta metoden för denna person är att skilja lånet från sorgen över att för närvarande inte kunna betala det. Han bör naturligtvis sträva efter att återbetala lånet, men han bör inte vara besatt av det till den grad att han blir överväldigad av sorg över det. Han bör inse att problemet med mental spänning skulle vara allvarligare än problemet med hans skuld. Om skuldproblemet bara är ett problem, är mental spänning ett slags mentalt självmord.

Genom rätt tänkande bör man rädda sig själv från dumheten att förvandla ett relativt litet problem till ett stort problem för sig själv.