LÄTTNAD I SVÅRIGHET
Koranen lär ut ’högt tänkande’. Dess syfte är att odla hos en person ett sätt att tänka som inte är centrerat kring problem utan snarare handlar om att höja sig över problem för att finna lösningar.
I Koranen uttrycks en universell naturprincip med dessa ord: ’Så, sannerligen med varje svårighet följer lättnad; sannerligen, med varje svårighet följer lättnad’ (94:5-6).
Här får vi en lära som kan kallas ’högt tänkande’ – det vill säga, att tänka genom att höja sig över problem. Dess syfte är att odla hos en person ett sätt att tänka som inte är centrerat kring problem utan snarare höjer sig över problem för att finna lösningar. En person som besitter denna typ av högt tänkande kommer mycket snabbt att upptäcka att där det bara tycktes finnas svårigheter, fanns också möjligheter genom vilka inte bara problemen kunde lösas utan även ens misslyckanden kunde förvandlas till framgångar.
Man kan anföra flera sådana exempel från det förflutna såväl som från nutid. Ett exempel är från 1200-talet, då krigiska mongoliska stammar från Centralasien kom ut från sitt bergiga hemland och spred sig över stora delar av Asien, förstörde det abbasidiska kalifatet och utökade sitt välde över många muslimska städer, från Samarkand till Aleppo. Denna händelse beskrevs av den berömda muslimska forskaren Ibn al-Athir al-Jazari (d. 1233 e.Kr.) med dessa ord: ’Om någon skulle säga att från den tid då Gud den Allsmäktige skapade Adam fram till nu, har världen inte bevittnat något liknande, så skulle de tala sanning.’ (Al-Kamil fit-Tarikh av Ibn al-Athir, vol. 10, 333)
Nu verkade detta, på ytan, vara ett stort problem, men i denna utmaning framträdde en aspekt av lättnad. Och det var, att mongolerna själva trädde in i muslimernas bosättningar. Detta ledde till interaktion, i olika former, mellan de två. Genom detta lärde sig mongolerna om islam, och inom några årtionden hade de flesta av dem anslutit sig till dess lära. Således, i detta krig med mongolerna, på ytan, hade muslimerna förlorat, men samtidigt uppnådde islam stor framgång. Detta historiska faktum uttrycktes av en västerländsk historiker med dessa ord: ’Muslimernas religion hade erövrat där deras vapen hade misslyckats.’ (Phillip K Hitti: History of the Arabs, del III, s. 488)
