MODERNA MÄNNISKAN
Fram till början av nuvarande århundrade hade det i den civiliserade världen allmänt förståtts att hemligheten bakom framsteg helt enkelt var att leda människan från det traditionella till det moderna. Men efter att ha nått sitt mål har människan återigen fallit offer för frustration. Hans känsla nu är att för att uppnå verkliga framsteg behöver människan en djupare filosofisk bas från vilken hon kan utgå. Olika artiklar om denna fråga har nyligen publicerats under rubriker som ’Grunda rötter’, etc.
Nu tar författare i västvärlden upp denna fråga. En av de mer framstående är William E. Connolly, som författade Political Theory and Modernity.
Professor Connolly skriver:
Hela modernitetens projekt, trots dess enastående framgång, är mycket problematiskt. Detta beror på att alla försök att fylla den plats som Gud tvingades lämna i början av projektet – med förnuft, med den allmänna viljan, historiens dialektik – har varit fruktlösa, och varje försök har slutat i den ena eller andra typen av nihilism.
Före islams intåg var världen i polyteismens grepp. Människornas sinnen styrdes av polyteistiska tankar. Skapelsen hade intagit Skaparens plats. Människan tillbad otaliga gudar. Som ett resultat hade hela hennes sätt att tänka gått snett, och dörren till all framsteg förblev låst.
Sedan kom islam till världen. Dess huvudsakliga mål var att sätta stopp för polyteismen och ge monoteismen en dominerande plats. Efter stora uppoffringar från Profetens och hans följeslagares sida, fördrevs polyteismen verkligen för alltid, vilket gav monoteismen överhanden. Effekten av denna revolution var så långtgående att monoteismen förblev i full kraft i nästan tusen år. Sedan kom framväxten av den moderna industricivilisationen. Denna civilisation uppstod initialt i Västeuropa under inflytande av den islamiska revolutionen. Dess inflytande spreds senare över hela världen. Den negativa aspekten av denna civilisation är dess betoning på materialism till uteslutande av allt annat. Dess positiva aspekt är dess fortsättning på effekten av den islamiska revolutionen i att befria mänskligt tänkande.
