Vi måste tänka på innebörden av den nuvarande världen – kommer den att ha någon mening förrän konceptet om en värld efter detta läggs till den?
Först när vi inkluderar livet efter detta kommer vi att kunna finna mening.
Vårt fokus förblir på denna värld. Hur ska vi flytta det till livet efter detta och göra Paradiset till vår enda angelägenhet?
Utvalt citat från Koranen
"Och Han har lagt natten och dagen och solen och månen under er, och stjärnorna är underställda genom Hans befallning. Sannerligen, i det finns tecken för ett folk som resonerar"
Surah An-Nahl vers 12
Maulana förklarar islamiskt perspektiv på: Hur utvecklar vi den personlighet som hjälper oss att återhämta oss från våra motgångar?
Den här frågan är både väldigt enkel och väldigt svår på samma gång. Den är enkel eftersom vår Skapare inte har skapat någon för att bli ett fall av misslyckande, inte ens en myra!
Vi har två exempel från historien genom vilka Gud har visat oss denna princip. Principen är att erkänna sina misstag och sedan planera för framtiden. Utgångspunkten är alltså "jag har fel", eller med andra ord, man klandrar sig själv och inte någon annan för det man upplever. Generellt sett erkänner inte människor att de var skyldiga. När man har förmågan att erkänna sina misstag, då förändras saker och ting till det bättre.
Japans kung, kejsar Hirohito, hade sagt vid tiden för det japanska nederlaget i andra världskriget:
"Det är i enlighet med tidens och ödets budskap som vi har beslutat att bana väg för en stor fred för alla kommande generationer genom att uthärda det outhärdliga och lida det outhärdliga" (Gyokuon-hoso-sändningen, om accepterandet av Potsdamdeklarationen)
Detta är ett exempel på den sista graden av att erkänna våra misstag.
