Islam ger tillstånd att strida. Men sådant tillstånd ges endast vid en attack från motståndare trots muslimernas undvikande policy, vilket skapar en situation där självförsvar blir nödvändigt. Enligt islams läror ska krig inte föras mot fienden utan mot angriparen. Om muslimer anser att någon är deras fiende ger det dem inte rätten att attackera honom. Den enda rätt som ges dem är att förmedla islams fredliga budskap till andra. Islam tillåter defensiv strid mot våldsam aggression, men endast när alla ansträngningar till undvikande och försoning har misslyckats. Koranen säger:
Tillstånd att strida beviljas dem som attackeras för att de har blivit orättvist behandlade (Koranen 22:39). På ett annat ställe uppmanar Koranen de troende så här: Kämpa för Guds sak mot dem som för krig mot er, men begå inte aggression. Gud älskar inte angripare (Koranen 2:190). En tradition berättar: Gud ger mildheten vad Han inte ger hårdheten (Sahih Muslim, hadithNedtecknade berättelser om vad profeten sagt och/eller gjort. nr 2593).
I Koranen kallas Gud för 'Fredens källa' (Koranen 59:23). Profeten Muhammeds praktiska exempel ger ett obestridligt bevis på värdet av denna politik av undvikande och icke-konfrontation. Han lyfte aldrig svärdet i aggression eller för territoriella erövringar. Endast under extrema försvarsförhållanden tillät han defensiva strider. Dessutom var alla slag som utkämpades vid den tiden faktiskt skärmytslingar och inte krig, eftersom inget av dem varade ens i en dag.
Gav profeten någon tillåtelse att gå i krig?
Inget erkännande av Gud
Varje normalt generös far tycker om att ge saker till sina barn. Men låt oss se ur vilken synvinkel sådana gåvor betraktas. Anta att han ...
Utvalt citat från Koranen
Maulana förklarar islamiskt perspektiv på: Vilka kvalificerar sig för Paradiset?
Vilka är de rena själar som kvalificerar sig för medborgarskap i Paradiset i livet efter detta? Som svar på detta säger Koranen: "Paradisets invånares hjärtan skall fyllas av Guds härlighet" (Koranen, 39:75).
Detta innebär att för att man ska förtjäna Paradiset måste man upptäcka Guds härlighet i den nuvarande världen och erkänna den djupt inuti sitt hjärta. Att förhärliga Gud innebär att upptäcka Gud genom tänkande och reflektion, som universums Herre, medan Han är osynlig. Denna upptäckt måste vara intellektuellt så djupgående att den ska medföra en revolutionerande förändring i ens personlighet. På så sätt blir man en rabbanisk (gudomlig) person. (Koranen, 3:79)
Paradisets samhälle kommer att vara en samling av de bästa individerna från hela mänsklighetens historia. Varje medlem i detta samhälle kommer att besitta de fina egenskaperna positivt tänkande, fredligt beteende, sublim karaktär, sanningsenlighet, uppriktighet och älskvärd personlighet, en idealist i tanke och en perfektionist i beteende. De som har utvecklat denna typ av personlighet är kompetenta medlemmar av ett sådant samhälle i den nuvarande världen. Endast de personer kommer att finna inträde i paradiset som har kvalificerat sig i den nuvarande världen, som nämns i Koranen, sålunda: "[I livet efter detta] skall människan endast ha det hon strävar efter." (Koranen, 53:39)
