En mors största angelägenhet borde vara att hennes barn ska lyckas i livet. Men mödrar är naturligt fästa vid sina barn, och därför styr deras hjärtan deras huvuden. I frågor som rör sina barn följer de inte förnuftet och försöker uppfylla alla sina barns krav. Av naturen föds varje barn rent. Men när det växer upp avviker det från sin sanna natur. Det är en mors plikt att spela en konstruktiv roll i att uppfostra sina barn så att de inte avviker från den sanna natur de föddes med.
Mödrar, i sin kärlek till sina barn, försöker uppfylla alla deras krav, och detta får dem att tro att alla deras önskningar borde uppfyllas. Men när barnet växer upp och kommer i kontakt med omvärlden, lär det sig motsatsen. Denna motsägelse kan ge negativa resultat i unga sinnen. Barnet inser att medan det är älskat och skyddat inom hemmets ramar, är omvärlden ond och full av fientlighet. Detta kan förvirra barnet och göra det oförmöget att förstå verkligheten.
Gud har fyllt modern med oerhörd kärlek till sitt barn, och syftet med denna kärlek är att göra det möjligt för dem att uppfostra sina barn med kärlek och tålamod, visa dem den rätta vägen och ge dem styrkan att möta alla odds. Men de flesta mödrar har vänt sin kärlek till att skämma bort sina barn och har därmed lett dem vilse från den natur Gud hade avsett för dem. Mödrar bör använda sina gudagivna förmågor för att uppfostra sina barn i livets realiteter och hjälpa dem att bli pliktmedvetna och bidragande medlemmar i hemmet så att de kan bli bidragande medlemmar i samhället i stort.
Vissa föräldrar känner, av kärlek, att eftersom deras dotter kommer att behöva göra hushållssysslor efter giftermålet i sitt nya hem, befriar de henne från att utföra något arbete hemma. Och när dottern så småningom gifter sig är hon inte van vid att ta hand om sitt nya hus eller ta på sig nya ansvarsområden. Denna typ av kärlek är inte sann kärlek.
Sådana föräldrar börjar vanligtvis förbereda sin dotters hemgift direkt efter att hon är född. I de flesta fall används inte denna hemgift på ett bra sätt utan blir ett tillfälligt sätt att visa upp sig. Hemgiften hjälper inte på något sätt dottern att etablera sig i sitt nya hem. Hemgift har ingenting att göra med den roll dottern har att spela i sin svärförälders hus.
Föräldrarnas verkliga uppgift borde vara att förbereda sin dotter för framtiden, inte bara förbereda hennes hemgift. Hon borde få en utbildning och ordentlig träning i social etikett så att hon har visdomen och styrkan att göra sitt liv framgångsrikt.
Bortskämdhet, en del av kulturen i många hem, uttrycks på många sätt. Föräldrar tenderar att skämma bort sina barn genom att försöka uppfylla alla deras önskningar. De ignorerar ofta sina barns fel och hoppas att de ska växa ifrån dem. När saker går fel håller de oftast sina barn oskyldiga och lägger skulden på andra. Vissa skämmar bort sina barn på bekostnad av deras hälsa och ger efter för alla sina fantasier om mat och dryck och även i hur de klär sig. Att visa sin kärlek på dessa sätt är inte berömvärt, för som ett resultat av detta är barn inte medvetna om livets verklighet och växer upp bortskämda. Bortskämdhet bör undvikas till varje pris eftersom det utvecklar orealistiskt tänkande hos barn.
