Det sanna perspektivet

Om vi objektivt skulle studera profetens hela 23-åriga liv, skulle det vara absolut tydligt att han var en fredsprofet. Om vi jämför profetens strider med andra strider i historien, kommer vi att finna att profetens mission var icke-våldsam; de strider som ägde rum var defensiva till sin natur och under exceptionella omständigheter.

Antalet människor som dödades i dessa strider var mycket få jämfört med förlusterna i många andra historiska slag.

Jämfört med det givna urvalet av historiska slag var de defensiva striderna som profeten utkämpade de vid Badr, Uhud och Hunain. Den totala varaktigheten av det faktiska stridandet motsvarade endast 1½ dagar. Det totala antalet dödsfall i alla dessa strider var 1018. Som jämförelse kan nämnas:

  • Andra världskriget (1939–1945, 6 år): Cirka 65 miljoner döda.
  • Amerikanska inbördeskriget (1861–1865, 4 år): Cirka 500 000 döda.
  • Slaget vid Panipat (14 jan 1761, 1 dag): Över 100 000 döda.
  • Gulfkriget (aug 1990 – feb 1991, 7 månader): 25 000 döda.
  • Irakkriget (mar 2003 – dec 2011, 8½ år): 35 000 döda.
  • Slagen vid Badr, Uhud och Hunain tillsammans (13 mars 624, 23 mars 625, januari 630, 1½ dagar): 1018 döda.

På grund av bristande objektiv förståelse av profetens liv har muslimska biografer missrepresenterat fakta genom att ignorera tidens rådande seder och kultur. På grund av detta visar deras skrifter om profetens liv ett krigsliknande mönster. Å andra sidan har icke-muslimska biografer av profeten antagit ett annorlunda tillvägagångssätt. Dessa biografer har till stor del ignorerat de viktigaste händelserna i profetens liv. De valde att fokusera på några få, exceptionella incidenter. Som ett resultat har de målat en bild av profetens liv som framställer honom som en krigarprofet.

De har också varit oförmögna att se profetens liv som annorlunda från muslimsk kultur, vilket har lett dem att anta att terrorism i islams namn är ett resultat av profeten Islams läror.

Profetens verkligt blygsamma personlighet framstod för många av hans biografer som intetsägande på ett eller annat sätt. Denna bild av profeten framstod för dem som otillräcklig i förhållande till standarden för ledare för andra folk på den tiden, som var stora erövrare och krigare. Därför försökte dessa biografer presentera en bild av sin profet som en krigare, vilket i deras ögon var en överlägsen bild.

Denna bild av profeten är dock grundlös och självupptagen. I sanning var profeten en fredsälskande personlighet. Profetens exempel handlade inte om att övermanna människor genom att strida mot dem; snarare handlade det om att vinna människor med kärlek och medkänsla. Hans budskap var avsett att ingjuta ett nytt liv i hans lyssnare.

Koranen säger: Believers, obey God and His Messenger when he calls you to that which gives you life. (8: 24)

Det är uppenbart utifrån en förståelse av Koranen att profetens mission var annorlunda än kejsares och kungars. Kungars mission är erövringar och krig. Å andra sidan är en profets mission inte att härska över människor, utan att förändra deras sinnen och rikta deras hjärtan mot andlighet; att lära dem ett Gud-orienterat liv och därigenom göra dem till gudomliga personligheter.

Från ovanstående analys bör det vara uppenbart att profeten Muhammed var en fredsprofet, och inte en våldsprofet. Tillvägagångssättet för profetens biografi av både muslimska och andra biografer är därför inte korrekt.