Sanningen är att sedan antiken har människor kommit att tro att det mänskliga sinnet är centrum för tänkande, medan det mänskliga hjärtat är centrum för känslor, och eftersom andlighet har kommit att betraktas som något som grundar sig på mänskliga känslor och sentiment, har människor alltid trott på hjärtbaserad andlighet.
På grund av detta antagande utvecklades teorin att en persons hjärta var källan till alla andliga skatter. Och genom att väcka dessa känslor gömda i hjärtat kunde man uppnå andlighet. Men vi vet nu att det enda centrumet för tankar och känslor är det mänskliga sinnet. Vad hjärtat beträffar är det bara ett muskelorgan som upprätthåller blodcirkulationen genom att vidga och dra ihop sig.
Detta tankesätt har under flera tusen år lett människan till extas snarare än någon intellektuell utveckling. Denna typ av andlighet är i själva verket en orimlig form av emotionalism snarare än någon andlig utveckling i egentlig mening.
Som vi vet är extas ett annat namn för hänförelse, medan det största beviset på människans andlighet är att hon har ett sinne som är kapabelt att tänka. Om andlighet ska få trovärdighet och vara relevant för mänsklig utveckling måste den faktiskt existera på sinnets nivå.
Precis som alla materiella framsteg som gjorts i mänsklighetens historia har resulterat från att utnyttja denna tänkande förmåga för högre ändamål, så måste även andliga framsteg göras genom intellektuell aktivitet.
Andlighet är i själva verket ett sublimt tillstånd av insikt om sanningen. Det har ingenting gemensamt med något vagt tillstånd av extas. Det följer att sann andlighet är det tillstånd som kan uppnås på sinnets nivå, snarare än på hjärtats nivå.
På grund av bristande medvetenhet om denna verklighet har människan till stor del förblivit berövad sann andlighet. Det hon betraktat som andlighet har egentligen inte alls handlat om andlighet utan mer till en typ av glädjerus eller drömtillstånd.
Man kan nog säga att från ett teologiskt perspektiv, är denna missförståelse om andlighet inte mindre än en tragedi.
