Medan perioden före döden är tillfällig, är perioden efter döden evig. För att illustrera detta kan vi jämföra mänskligt liv med ett isberg. Isberget är en enorm ismassa som flyter i havet, men bara cirka 10 procent av den är ovanför vattenytan, och resten är under vattenytan.

Gud har skapat en värld som kallas Paradiset – en idealvärld, en perfekt värld. Enligt Koranen är det en plats där människan finner uppfyllandet av alla sina önskningar:

Däri skall du få allt vad din själ begär (Koranen 41:31).

[Paradiset] är en plats där människor inte skall frukta, och där de inte skall sörja. (Koranen 2:112)

Vårt liv på jorden är bara en förberedelse för det eviga livet efter detta. I den här världen finns det olika typer av situationer och utmaningar. Människan är här för att möta dessa utmaningar och förbereda sig för att vara en förtjänt kandidat till Paradiset. I den meningen är vårt liv på jorden en värld av möjligheter. De som utnyttjar dessa möjligheter och förbereder sig därefter kommer att bli utvalda och bosätta sig i Paradiset efter döden.

I detta liv finns det alla möjliga problematiska och oönskade situationer. Men de har ett syfte. De utgör en träningsplats som ger oss en chans att hantera motgångar och förbereder oss därmed för evigt inträde i Paradiset. Koranen introducerar Paradiset så här:

Gud kallar människan till fridens hem (Koranen 10:25).

Enligt islam är den nuvarande världen en arbetsplats, medan världen efter detta är en plats för belöning. När man dör tar livet inte slut. Man går helt enkelt in i livets andra fas, det vill säga världen efter detta. Det är bara i den nuvarande världen som man kan bevisa att man förtjänar Paradiset i världen efter detta. Denna möjlighet upphör vid döden; efter döden finns det ingen möjlighet att förbereda sig. Både framgång och misslyckande bestäms av ens handlingar i denna värld, i perioden före döden.

Koranens grundtema är att göra läsaren medveten om Guds skapelseplan, enligt vilken den nuvarande världen har skapats för en begränsad tidsperiod. När denna tid är över och världen ska bringas till sitt slut, ska domens dag äga rum. Enligt islamisk tro är det en rättvisans dag där varje individs gärningar – goda eller onda – ska blottas och i enlighet med gärningarna under perioden före döden ska deras slutdestination bestämmas.

Inträde i Paradiset är inte baserat på någon form av rekommendation, och det är inte någons födslorätt. Det beror helt på ens gärningar och hur man använder sin gudagivna frihet. Koranen är mycket tydlig på denna punkt:

Människan skall endast ha det hon strävar efter (Koranen 53:39).

Om en person har sann tro på Gud, då gör en sådan tro honom blygsam. Hans tal och hans uppförande återspeglar hans levande tro på Gud. Han tänker på Gud som ständigt vakar över honom. Vissa kommentatorer av Koranen har definierat en sann troende som en som tror på det osynliga på det sätt som han tror på det som syns. En troende lever i denna värld i samma tillstånd som kommer att övervinna människor när de direkt ser Gud på domedagen. En troende överlämnar sig till Gud i själva den nuvarande världen.